Vadå? Nej då! Ojdå! Om det oskyldiga men oumbärliga “då”

Efter att ha läst titeln anar du nog att denna artikel handlar om det lilla ordet “då”. Egentligen är det ett av de första orden en lär sig på svenska fastän som en del av ett annat ord. Ja, du tänker rätt, det är ordet “hej då”. I själva verket är det två ord men en lär sig hela frasen som en helhet utan att tänka så mycket på vad “då” betyder. Nu är det dags att titta närmare även på det lilla “då”.

Ett till synes oskyldigt ord har flera betydelser och kan användas i betydligt fler situationer än en kanske tänker sig. Vi börjar med den mest vanliga. 

Sverige blir medlem av Europeiska unionen 1995. Då var jag 13 år gammal (alltså 1995). 

Peter brukar komma hem kl 2 på morgonen. Då sover jag redan (alltså kl 2 på morgonen). 

I de ovan nämnda meningarna betecknar “då” en tidpunkt före eller efter talögonblicket och är synonymt med “vid det tillfället” eller “på den tiden”. 

Uttrycket “då så” hör också hit och betyder ungefär “då är det så”:

Jag kan inte ha lektion nästa lektion. – Då så, vi ses när du kan (Vid det tillfället är det så att vi ses när du kan)

En annan vanlig betydelse är “i så fall” och brukar markera sammanfattning som i

Är hon här? – Toppen, då kan vi börja (i så fall kan vi börja)

Är du inte hungrig? Då äter jag själv  (i så fall äter jag själv)

Både i betydelsen “på den tiden” och “i så fall” fungerar “då” som adverb. Det kan också fungera som subjunktion och binda ihop meningar, närmare bestämt huvudsatser och bisatser. Här kommer ett exempel där “då” är synonymt med “när”:

Då jag ringde Peter svarade han inte (När jag ringde Peter svarade han inte)

Då jag var 15 år drömde jag om att bli författare (När jag var 15 år drömde jag om att bli författare)

En annat betydelse av “då” som subjunktion är “av den orsaken”, “eftersom”:

Då jag inte har tillräckligt med pengar, måste jag jobba övertid (Eftersom jag inte har tillräckligt med pengar, måste jag jobba övertid)

Du kanske ska ta på dig en jacka då det är minusgrader ute (Du kanske ska ta på dig en jacka av den orsaken att det är minusgrader ute)

Än så länge är det ganska klockrent men som det brukar vara med språk är det inte allt. Det lilla ordet “då” används nog mest tillsammans med pronomen som “var”, “hur”, “du” osv. och syftet här är att få ett svar på en bestämd fråga som i 

Lukas flyttar till Umeå. – På riktigt? När då? (En vill veta när Peter flyttar)

Lukas har mycket att göra innan flytten. – Som vadå? (En vill veta vad Lukas behöver göra)

Någon har sagt att Lukas flyttar till Umeå. – Är det så? Vem då? (En vill veta vem som säger det)

Lukas flyttar. – Verkligen? Vart då? (En vill veta vart han flyttar)

Jag mår bra. Du då? (En vill veta hur du mår)

Och sist men inte minst kan vi titta på några fasta uttryck med interjektioner – eller utropsord –  och “då”:

Är du inte glad? – Jo då! (Jo, jag är glad)

Är du redan hemma? – Nej då, jag är kvar på jobbet.  (Nej, jag är inte hemma)

Stina gifte sig igår! – Ojdå! (Oj, det förvånar mig!)

Jag går hem nu. – Hej då! (Hej än så länge)

Så här kort om det lilla ordet “då”. Undrar du också om det lilla ordet “få”, läs gärna min artikel Få ord ställer till det lika mycket som ordet “få”. Tack för läsning!

Ordlista:

att ana – to suspect (verb)

fastän – even though (konj)

i själva verket – in fact

en helhet – an entity (subst)

utan att + verb – without + ing

det är dags – it’s time

oskyldig – innocent

ett talögonblick – a moment of utterance (subst)

att höra hit – to belong (verb)

en sammanfattning – a summary (subst)

att binda ihop – to connect (verb)

klockren – clear, precise (adj)

ett syfte – a purpose (subst)